Fri sikt
Vi reste till Chamonix i januari. Till alptopparna, den kalla pudersnön och äventyren. Vyerna över bergen, himlen och snön var hänförande. Pudret nådde oss upp till låren. Vi tjoade oss nedför branterna. Glädjerus. Frihet.
Jag söker mig gärna till vyer och fri sikt. Inte bara rent geografiskt utan också tankemässigt. Att se ett sammanhang från ovan. Att förstå sambanden. Att rensa bort det som stör tanken och få fri sikt över en frågeställning, organisation eller personlighet. När överblicken är på plats går det lätt att kliva in i detaljer. Från strategi till taktik.
Alla är med
När jag växte upp hade vi ofta kalas hemma. När Valborgsmässoafton närmade sig bakade mamma pizza varje kväll. Efter brasa och Sköna Maj-sång dök det upp ett sextiotal personer i alla åldrar som köade till pizzorna och tårtorna i köket, sjöng vårsånger och smällde tre-öres-smällare på baksidan av huset. Det kändes som alla fick vara med.
Det tar jag med mig. Jag gillar stora gäng, gemensamma aktiviteter och sammanhang där alla deltar på liknande villkor och med ett gemensamt fokus. Jag är mindre förtjust i sammanhang där en eller flera deltagare exkluderas.
När jag arbetar med grupper är det en av mina målsättningar. Att alla är med. Att alla har samma fokus. Att alla känner sig inkluderade. Att det blir en gemensam upplevelse som stärker gruppen och boostar resultaten.
mormor
Min mormor är en av de klokaste människor jag har känt. Hon var bondmora och vän med naturen. Hon skrev fantastiska dikter, rullade de godaste köttbullarna, spelade gitarr och sjöng visor, snusade barnbarnen i håret och målade porslinsserviser. Hon var allmänbildad, intresserad av människor och samhällsfrågor. Pappa brukade säga att mormor kunde ha blivit något stort om hon hade fått chansen att studera vidare. Jag tycker att hon var något stort. Inte minst var och är hon en inspirationskälla för mig.
Mormor hade nog fnyst lite åt mina tankar om personliga varumärken. "Ska det vara så märkvärdigt?" Ändå finns det mycket av det jag vill förmedla som var aktuellt för henne också. Hon hade starka värderingar och en stadig grund att stå på. Hon hade drömmar och mål, även när hon blev äldre. Hon klädde sig fin på söndagar och visste att det hade betydelse, både för henne själv och andra. Hon lärde mig att piffa till ögonfransarna och borsta håret med hundra tag. Hon hade en genuin omtanke om andra människor, både i hennes närhet och på världsnivå. Hon förstod att vi alla gör intryck på varandra, att det påverkar våra relationer och hur våra liv utvecklas.
Personliga varumärken har funnits i alla tider, långt innan min mormor fanns. De har bara kallats något annat, eller inget alls. Eftersom det personliga varumärket har så stor inverkan på hur vi mår, vad vi åstadkommer och hur våra relationer formar sig, kan vi inte ignorera det. I stället kan vi ta vara på det och utveckla det på bästa sätt.
Ju fler människor jag arbetar med, desto mer övertygad blir jag om kraften i det personliga varumärket. Att bli medveten om det kan få varje människa att öppna ögonen för alla de möjligheter han eller hon har och att ta vara på dem – både för sin egen skull och för andras.
När det glittrar till
Jag ser när det händer hos en annan människa. Det glittrar till i ögonen. Jag brukar tänka att ett fönster öppnas och världen därute plötsligt blir lite mer spännande att kliva ut i.
I det personliga varumärket pratar vi om identitet och image, alltså din självbild och omgivningens bild av dig. I identiteten finns det vi kallar kärnvärden - några delar i din personlighet som motiverar dig, ger härlig energi och hjälper dig att fokusera.
När du hittar dina allra bästa kärnvärden kommer det att glittra till i dina ögon. Fönster öppnas. Du kan kliva ut på en ny arena.
äventyrslust
När jag skulle starta mitt företag 2007 sökte jag namn som kunde illustrera min äventyrskänsla kring entreprenörskapet. Jag landade i Lingham Enterprise AB. Det kan säkert låta som storhetsvansinne, om Enterprise associeras till riktigt stora verksamheter. Jag är ett enmansbolag, men med ett stort professionellt nätverk runt mig.
Enterprise betyder också Adventure, Endeavor, Initiative, Go-ahead. Sådant som jag vill stå för i mitt företagande.
Varje kund jag möter ger nya möjligheter till äventyr och spännande utveckling. Varje projekt, varje föreläsning och varje artikel jag skriver är ett slags äventyr.
När nyfikenhet, utvecklingsbenägenhet och äventyrslust finns med i vårt arbete, finns möjlighet att nå resultat som vi inte haft tillgång till tidigare.
Om Uthållighet
Jag har åkt nio bakhala mil på längdskidor och alltför otränad sprungit ett maraton i regn och kyla. Jag har skidat på branta bergssidor med rejäl höjdrädsla. Jag har vandrat långsamt uppför bergsstigar, mått illa av trötthet och höjdsjuka för att slutligen stå på en bergstopp drygt 5 000 meter över havet och sett solen gå upp över Mt Everest. Jag har paddlat kajak i höga vågor och varit rädd för att slå runt. Jag har stannat för länge på en arbetsplats som inte var hälsosam, i tron att det snart skulle bli bättre. Jag har hållit ut i alla möjliga sammanhang, både professionellt och privat.
Men är uthållighet bra? Ibland stärker den karaktären och är en förutsättning för att nå nästa nivå. Ibland är den dum, hämmande och kanske t o m farlig. Tricket är att veta var gränsen går. När är det dags att ge sig och välja en annan väg? Jag har inget färdigt svar, men räknar med att varje erfarenhet gör mig lite klokare.
Det magiska blå klotet
Jag behövde ett blått klot till min föreläsning. Det har aldrig hänt tidigare. Över lunchbordet på kontoret frågade jag min inredarkollega om tips på köpställe. Hon berättade att hon nyss hade köpt just ett blått klot till en fotografering - det sista exemplaret i butiken. Hur sannolikt är det, tänker jag.
Det föll sig så fint att foto-graferingen var klar dagen före min föreläsning. Det blå klotet vandrade vidare just-in-time från inredningsbilder till föreläsningsscen.
Det måste vara ett magiskt klot.
